För det är jag värd...

Jodå, jag lever. Vaknade för en liten stund sedan. Såg massor med missade samtal och sms när jag vaknade. Insåg att jag inte hade ätit något idag och tog mig två piggelin. Det skulle ha blivit hemmagjorda hamburgare, men jag orkar inte stå och fixa det. Nu är jag lite piggare och funderar på att spela något trevligt spel. Men det finns inget trevligt spel, det finns inte ens någon trevlig film. Jag vill härifrån och jag vill hem. Hem till pp. Där skulle jag kunnat beställa lite god mat och haft lite sällskap.

Här har vi två saker som jag verkligen inte skulle säga nej till. En väldigt god pizza som jag fortfarande drömmer våta drömmar om, precis som den smarriga fruktdrinken från pistachia.